Är jag inte fri?

Nummer 1 | Årgång 20 | 2013

Pilgrim frams 2013-1




Öppning - peter halldorf
Ett hav av frihet - harald olsen
Gränslös frihet – bottenlös ensamhet - william t cavanaugh
Jesus lägger allt i mina händer - maria küchen
Skapad till Guds avbild - samuel rubenson
Vägleda: Slaget om tankarna - peter halldorf
Livsresan: ”Jag är hemma och hemlös överallt” - ylva-kristina sjöblom möter björne erixon
Klassiker: ”En obeskrivbar rikedom” - johannes tauler
Den avklädda bönens mästare - ylva-kristina sjöblom
Guds viskningar av Richard Foster - per holmberg
Vägen mellan öst och väst av Torsten Kälvemark - john sjögren
Dorotheos av Gaza av Per Rönnegård - samuel carlsson
Den tid vi fick  av Runar Eldebo - ylva-kristina sjöblom
Retreater på Nya Slottet Bjärka-Säby
Sandkorn

Öppning

"Är jag inte fri?”(1) Aposteln Paulus utrop till den unga kyrkan i Korinth på 50-talet e Kr kunde lika gärna varit vårt eget. Friheten är tidens imperativ framför andra (har det möjligen alltid varit det?), och den som vill lägga hinder i vägen för vår frihet kan räkna med protester.
Vad handlade det om den gången? Paulus har just fört ett längre resonemang om hur vi använder vår frihet. I det aktuella fallet gällde frågan hur man skulle se på kött som förekommit i offerkulten. Aposteln hade tidigare argumenterat för sin grundhållning: För den som är ren är allt rent.(2) Men nu lyfter han in ett annat argument i diskussionen: ”Se bara till att den frihet ni kan ta er inte blir till skada för de osäkra.”(3) Med andra ord: frihetens imperativ måste underordnas kärlekens.
Så vem är egentligen fri? Och vad menar vi med den frihet vi så ihärdigt försvarar? Men viktigast av allt: hur ser förhållandet ut mellan frihet och kärlek?

För att söka vägledning har vi bland annat tagit hjälp av William T Cavanaugh, amerikansk teolog som förenar en genuin bibelfromhet med kritiska frågor till det moderna samhället. Han bodde under några år på 1980-talet i ett av Santiagos slumområden i diktaturens Chile, något som satt spår i hans liv och teologi.
Cavanaugh närmar sig vår tids syn på frihet med hjälp av den stora befrielseskildringen i Andra Moseboken. Han tar oss med i en bibelläsning som får oväntade frågor att framträda. Varför var folket så motvilligt när Gud gjorde allt för att befria dem? ”Det är inte bara det att folket inte vill bli fria”, skriver han. ”De vet inte hur de skall bli fria.”
Följ Cavanaugh i hans fortsatta resonemang där han visar hur det finns olika slag av frihet: frihet från och frihet till. Han leder in läsaren i en betraktelse av förhållandet mellan människans frihet och Guds handlande – Är vi fria att bara besluta oss för att ta emot Jesus som vår Herre och Frälsare? – fortsätter med att ställa frågor till det svenska samhället och avslutar med en kristen definition av frihet, framför allt av hur den utövas. Artikeln, som bygger på ett av de föredrag Cavanaugh höll under Pilgrims höstmöte 2012, hör till det mer angelägna vi publicerat i denna tidskrift under senare tid och är alltför viktig för att inte bli läst av alla som engageras av frågor som dessa.

Författaren maria küchen, en av våra fasta medarbetare, följer upp med att skriva om steg på vägen mot en frihet värd namnet. Det finns något omistligt i idén om individens frihet, men kan man vara fri utan att ta ansvar? Maria Küchen modifierar det västerländska samhällets välfärdsbild – ”bilden av ett ansvarsbefriat barn vars minsta nyck förtjänar att omedelbart bejakas”. Men vad innebär det att ”total frihet är totalt ansvar”?
Frihetens villkor behöver förstås i ljuset av människans väsen. I kristen och judisk tradition är friheten och förmågan att välja förbunden med visionen av människan som skapad till Guds avbild. Men vad betyder det? ”Tron att människan är skapad till Guds avbild innehåller en sprängkraft som den som vill få makt över Gud och människor helst aktar sig för”, skriver Samuel Rubenson och visar på de stora linjerna i en människosyn där vår kallelse är att fullända avbilden av Gud inom oss – och därför inte fritt förfogar över oss själva.

I denna utgåva får vi även lära känna veteranen Björne Erixon, pingstvän och ekumen, som inte sällan gjort sig obekväm genom sitt sätt att reagera mot olika former av inskränkthet. I Ylva-Kristina Sjöbloms porträtt möter vi en självständig tänkare, trogen sin ursprungsmiljö samtidigt som han gått sin egen väg.
På väg mot påsken och dess mål, pingsten – den kristna frihetens stora högtid – låter vi en av medeltidens mystiker, en lärjunge till mäster Eckhart, skriva om hur man förbereder sig att ta emot den helige Ande. Det är som när man vill hälla vin i en tunna, säger Johannes Tauler. Först måste tunnan tömmas på vatten. Det är ”friheten från”. ”Du måste befria dig från egenkärlek, egensinnighet och egenvilja”, skriver Tauler. Först därefter kan vi ta emot ”friheten till”: Gud ”sprider hela sin rikedom och sin skatt i själen”.

Men allra först tar Harald Olsen med oss ut på havet, metaforen för den frihet som lockade de keltiska munkarna att skjuta ut sina skinnbåtar från stranden, utan segel, åror eller roder. I sin seglats i Kristi kölvatten lärde sig de oförvägna sjöfarande munkarna något om frihetens innehåll: frihetens djupaste väsen är att förplikta sig. Sandkornet uttrycker det på sitt sätt: ”Det finns inget helgon som inte skulle säga: jag är fullkomligt beroende av Gud … därför är jag fri, ty Gud allena är fri.” Den viktigaste överlåtelsen är därför överlämnandet av vår vilja till Gud. Det innebär inte att vi avsäger oss friheten men att vi varje dag, av fri vilja, beslutar oss för att älska Gud av hela vårt hjärta. Så kan vi återfå den frihet människan ägde i paradiset. Vi handlar i enlighet med vår natur, och är nu vår djupaste hemlighet på spåren: Jag älskar, därför är jag!

(1) 1 Kor 9:1. (2) Rom 14:20. (3) 1 Kor 8:9.