Förtrolighet

Nummer 2 | Årgång 7 | 2000

Pilgrim frams 2000-2





ÖPPNING - Peter Halldorf
FÖRTROLIGHETENS NYCKLAR - Liselotte Johansson
ATT SITTA PÅ EN BÄNK MED JESUS - Martin Lönnebo
DU HAR FÖRÄLSKAT DIG I DIN SKAPELSE - Katarina av Siena
GUDS MODERSHJÄRTA - Lena Bergström
GUD, SÅ STILLA SOM MIN ANDNING - Wilfrid Stinissen
SAMTALET: ”HUR VERKLIG ÄR DU INFÖR GUD?” - Magnus Malm om förtrolighetens språk och Ignatius andliga övningar
KRÖNIKA: SÄRSKILD I HERRENS ÖGON - Syster Tyra Antonia OSB
KLASSIKER: ”LÅT MIG SMAKA DIN VÄNSKAP” - Johann Arndt
JOHANN ARNDT: DEN SANNA KRISTENDOMEN - Christian Braw
TÄNKESPRÅKET: ORON FÖR ATT INTE DUGA - Samuel Rubenson
PILGRIMSVÄGAR: PÅ VÄG - Hans-Erik Lindström
BIBLIOTEKET:
BÖNER FRÅN 300 TILL 1500-TAL och BÖNER FRÅN 1500 TILL 1900-TAL - Syster Anna OSB
ÄLSKAR DU MIG MER av Ingemar Birgersson - Eskil Hofverberg
FÖRLORAD FÖRUNDRAN av Mike Starkey - Dan-Erik Sahlberg
LECTIO DIVINA av Per Beskow - Ylva-Kristina Sjöblom
RETREATER MED PILGRIM
PILGRIMS VINTERMÖTE 2001
SANDKORN

Öppning

Om mängden av lästa böcker var måttet på andlig bildning vore vår tid full av goda vägledare. Vi vet alla att det inte riktigt är så enkelt. Somliga av oss – kanske många – skulle rentav behöva läsa färre böcker (och tidskrifter), inte fler, för att kunna bli frälsta. En av ökenfäderna, Makarios den store, menade att detta även gällde Bibeln: ”Om människan ej närmar sig och i bön tar emot (helig Ande) tjänar det ej något att läsa Skriften.” När någon efter en retreat på Johannesgården i Göteborg fråga- de om deltagarna kunde få tips på böcker att läsa efter retreaten, svarade en av systrarna: ”Nej, det är bättre att be!”
I samma anda klagar Martin Lönnebo i detta nummer över att överhuvudtaget behöva skriva en artikel: ”Ämnet är omöjligt, man borde inte skriva om det som icke kan sägas. Man kan inte lära sig förtrolighet genom övning, så som man lär sig språk eller knyppling.”
I öknen visste man vad som stod i vägen för den verkliga kunskapen, den som består i att känna Gud. Det var lidelserna, synderna, bindningarna. Inte de olästa böckerna. Därför, fortsätter biskop Martin, måste övning i gudsfruktan komma först. Ingen förtrolighet utan rening! Med Gregorios av Nazianzos: Den som dristar sig att tala om Gud ”måste först ha renat sig till kropp och själ”.

Förtrolighet. Har tron ett vackrare namn? Det enklaste och naturligaste i världen. Men också det svåraste. I grunden handlar det om att ”bara vara”, påpekar Wilfrid Stinissen. Andningen uttrycker det på ett fulländat sätt: vi andas in Guds liv, hans kärlek. Vi andas ut vår tacksamhet, ger livet tillbaka till Gud. Magnus Malm berättar hur de retreater för församlingsarbetare han varit med och utformat hade sin upprinnelse i hans egen upplevelse av vad retreaten gjorde med honom: ”Det var nästan chockartat att märka hur djupt det gick, och ändå var det så enkelt.”
Magnus Malm återkommer ofta under vårt samtal till att bön framför allt handlar om att utveckla en relation, och det är med relationen till Gud som med våra relationer till varandra. Avgörande är att vi är sanna när vi möts. En sådan relation, den mellan modern och barnet, är utgångspunkten för Lena Bergström. När Bibeln skildrar Gud som den oåtkomlige, den som ingen kan komma nära och vars namn ingen vågar nämna, kan det vara svårt att ta till sig ”att Skaparen av alltet skulle äga ett moderhjärta, som i någon mån också klappar för mig.” Men trots att vår relation till Gud aldrig kan vara jämlik – vilket inte heller relationen mellan barn och förälder är – utesluter det inte förtrolighet. Tvärtom!
Med förtrolighet som sökord bläddrar Liselotte Johansson i Boken för att finna människorna som vittnat om att ha funnit den. En Mose, en Abraham, en David. Och en Rut. Hos denna kvinna finner hon sambandet mellan våra relationer till människor och till Gud. ”Utsattheten födde hos Rut modet att överlåta sig till en människa. Då uppenbarade sig Gud.”

Förtrolighet kan egentligen inte beskrivas, ännu mindre analyseras. Den kan bara erfaras. Ska man tala måste man vittna. I bönens språk kommer vi som närmast. Två bedjare i den kristna traditionen, en kvinna och en man, en katolik och en lutheran – Katarina av Siena och Johann Arndt – blir tecken på hur nära vi står varandra, när tron får vara djupaste vänskap. Då kan det låta så här: ”Kom, min ljuvlighet, och låt mig smaka din vänskap.” Eller: ”O, glödande avgrund av kärlek! O, eviga skönhet! O, galne älskare!” Vilka ord är Katarinas? Vilka är Johanns? När tron utläggs i katedern brukar de skarpsynta kunna placera etiketterna rätt: ”katolik”, ”lutheran”, ”pingstvän”, ”baptist”. Bedjarna är mer svårplacerade. De sjunger med en stämma.
”Med en enda blick har du fångat mitt hjärta”, sjunger brudgummen till bruden i Höga Visan, gudsälskarnas favorit bland bibelböcker. Kan det sägas klarare? Gud är svag för kärlek. Han längtar efter ögonkontakt. Att beveka hans hjärta är ingen konst – för barnet som inte förställer sig. Det räcker med en enda blick.

Till sist några ord om vintermötet. Efter det möte vi inbjöd till i januari 1999 har många hört av sig och undrat: när blir det nästa gång? Tidskriften Pilgrim med dess medarbetare har nu beslutat att utlysa ett nytt Vintermöte, den 26–27 januari 2001, att hållas på Nya Slottet Bjärka-Säby och Stiftsgården Vårdnäs. När över 800 personer med kort varsel kom till vårt första vintermöte var det en omtumlande och stark upplevelse av den enhet och andliga längtan som går som en underström genom kristenheten. Någon tanke på en fortsättning fanns inte då, men det gensvar som mött oss, tillsammans med den andliga törst som går sina egna vägar, uppfordrar.
Pilgrims vintermöte vill vara platsen för ett möte. Inget mer, inget mindre. Du som läser vår tidskrift får möjlighet att möta och lyssna till dem som skriver, men också möta andra läsare. I gudstjänst och tillbedjan, i samtal och seminarier, i föredrag och pauser slår vi följde med varandra på den gemensamma pilgrimsfärden. På sidan 57 finns en första information om hur du redan nu kan anmäla dig för att försäkra dig om plats. Ett utförligt program medföljer nästa nummer av Pilgrim, som utkommer i september. Väl mött!